När vet man?

[Tobbe]

Jag tror att du är inne på nåt Jon, men alla har olika åsikter om saker.

Men tror du på allvar, Felicia, att det finns 100%-iga förhållanden? Inget liv och ingen människa är ju perfekt alltid. Om man inte är Dalai Lama eller nåt.

[Per Eriksson]

Tobbe: Jag håller med dig till fullo! Man måste foga sig efter sin partner, kan man inte det kanske man inte heller är mogen för ett djupare förhållande och inte heller ett äktenskap!

[Felicia]

Men hur hittar man balansen att inte förlora sig själv när man håller på att foga sig efter sin partner?

[Tobbe]

Det handlar ju om att ge och ta. Ställ krav, och kopmromissa fram lösningar. Tror det är viktigt att vara öppen, även om det är jobbigt.

[Lycka]

Man ska vara nöjd med sitt liv, men fousera på det som är fint. Är du inte nöjd utan att det är 100%-igt så kanske du måste gå vidare. Men risken är stor att du aldrig kan leva ett helt liv med samma människa. För som killarna skriver så finns det inget som är 100%-igt.

[Per Eriksson]

Jag skulle vilja veta om det finns någon som är eller har varit i ett 100 %-igt förhållande. Det skulle vara intressant.

[Jens Lind]

Jag trodde det var 100% Räknas det?

[Felicia]

Tja, det kan jag väl tycka. Så, Jens, du var med den "perfekta kvinnan"? Vad gick fel då? Jag var med en kille i nästan fyra år, han var underbara på nästan alla sätt, men det tråkade ut mig till slut. Behövde mer utmaning och spänning. Så nej, jag tror väl kanske inte egentligen att det finns nåt som är 100 %.

[Jon]

Nä, 100 % finns nog inte. Men jag hade det fint med frugan tills hon fick för sig att vi behövde utvecklas åt olika håll. Kan man inte bara ha det bra? Räcker inte det?

[Lycka]

Nej, det finns inte. Inte i det långa loppet i alla fall. Men som Jon menar så är ett "bra" förhållande väldigt fint. Tycker jag.